Högskoleprovet DTK

Introduktion DTK

Delprovet innehåller åtta olika figurer med tillhörande frågor som löses genom att undersöka figuren och datan den innehåller. Vissa av uppgifterna kan man lösa genom enkla avläsningar medan andra kräver att man gör en uträkning för att få fram rätt svar.

Förberedelser

Träna på gamla uppgifter

På Delprov DTK har du stora möjligheter att förbättra ditt resultat genom att träna på gamla uppgifter. Det hjälper ofta att bara ha sett de olika typerna av diagram, tabeller och kartor tidigare för att få ett försprång på provet och inte bli hindrad av att behöva sätta sig in i en ny typ av tabell under provets gång. En annan förmåga du tränar upp genom att göra gamla uppgifter är metodiken för att hitta rätt information. När du har tittat på figuren och förstått hur informationen hänger ihop har du en bättre chans att hitta rätt tillvägagångssätt för att hitta informationen som besvarar frågan.

I HP-appens studieplattform finns det tillgång till hundratals DTK-uppgifter från tidigare högskoleprov som du kan träna på med och automatisk rättning och normerad poäng. På så sätt kan du träna effektivt inför provet.

Läs mer om HP-appen

Lär dig de olika diagrammen, tabellerna och kartorna

Det mest grundläggande för ett bra resultat på delprov DTK är att lära dig de olika diagrammen, tabellerna och kartorna som delprovet innehåller. Nedan följer några exempel på figurer som förekommit i tidigare Högskoleprov och hur du avläser dem. När du känner igen figurerna kommer det gå mycket snabbare för dig att hitta informationen som ger dig rätt svarsalternativ.

Diagram

Diagram är ett sätt att representera data på ett grafiskt vis. Det finns en uppsjö av olika diagram och nedan listar vi de vanligaste som förekommit på gamla Högskoleprov.

Linjediagram

Ett linjediagram är en diagramtyp som representerar data med hjälp av linjer. Ofta används linjediagram för att visa hur ett värde förändras över tid.

Ett exempel är detta linjediagram som visar antalet hjärtinfarkter per 100 000 män och kvinnor i Sverige från år 1987 till år 2006:

I rutan i övre högra hörnet kan vi se en förklaring för vad de olika linjerna representerar. Observera också att det är ett diagram för män och ett för kvinnor. För att läsa ut hur många hjärtinfarkter som skedde per 100 000 män i åldersgruppen 65-69 år 2006 måste du alltså först välja det övre diagrammet. Sedan tittar du i rutan i det övre högra hörnet för att se vilken linje som representerar vilken åldersgrupp vilket i detta fall är den heldragna. Nu kan vi läsa ut året – 2006 – och få fram att det skedde strax över 1000 hjärtinfarkter per 100 000 män år 2006.

Stapeldiagram

Stapeldiagram är en typ av diagram som visar data genom höjden på olika staplar. Ofta används stapeldiagram för att jämföra olika kategorier av data.

Nedan är ett exempel från ett gammalt högskoleprov som visar statistik kring arbete efter avslutad gymnasieutbildning.

Här kan vi se att de helsvarta staplarna representerar kvinnor medan de vita representerar män. För att läsa ut hur många män som gick ut fordonsprogrammet hittar vi rubriken “Fordonsprogrammet” till vänster och undersöker hur lång den vita stapeln är. Den ligger på strax över 3000. Ofta krävs det inte så hög precision för att hitta rätt svarsalternativ så du behöver inte mäta ut värdet på millimetern under provet. Det kan dock hjälpa att ta med en linjal för att enkelt kunna hitta var stapeln ligger på x-axeln.

Cirkeldiagram

Ett cirkeldiagram visar med hjälp av cirkelsektor andelar av en totalmängd. Ofta kan man i diagrammet utläsa vilken procentsats en cirkelsektor utgör. Cirkeldiagram används ofta när det inte finns en logisk ordning mellan värdena eller när summan av värdena utgör en helhet.

Nedan är ett exempel på ett cirkeldiagram som visar fördelningen av nationaliteter bland engelsktalande.

Eftersom vi inte har några utskrivna procentsatser i detta diagram måste vi uppskatta andelarna som visas i diagrammet. En enkel bedömning att göra är att USA utgör majoriteten alla engelsktalande. Tittar vi på t.ex. UK så kan vi konstatera att de utgör strax under ¼ av det totala antalet engelsktalande. Lär du dig att göra denna typ av observationer snabbt ökar du dina chanser till ett bra resultat på delprov DTK.

Tabeller

Tabeller innehåller data i form av ett rutnät. Nedan är ett exempel på en tabell från ett gammalt Högskoleprov:

Här är en utmaning de olika förkortningarna vi behöver ta reda på för att hitta information om en specifik fladdermusart. Ska vi till exempel ta reda på antalet radarobservationer av stor fladdermus under 2005 måste vi först hitta förkortningen för stor fladdermus i den nedre tabellen – Nnoc. Tittar vi i kolumnen Nnoc hittar vi sedan raderna för 2005 och slutligen raden som visar radarobservationer. Antalet radarobservationer av stor fladdermus år 2005 var alltså 425.

Ofta kräver dock uppgifterna på högskoleprovet att du måste summera olika rader i tabellen för att få fram rätt svar. Då gäller det att snabbt skaffa sig en uppfattning om hur tabellen är strukturerad för att hitta rätt data och räkna ut svaret.

Kartor

Det viktigaste när det kommer till kartor är att kunna avläsa skala. Om skalan är 1:10 000 innebär det att en centimeter på kartan är 10 000 cm i verkligheten. Ofta handlar frågorna på kartorna om avstånd eller areor på kartan och då gäller det även att vara bra på uppskattning och överslagsräkning för att hitta rätt svarsalternativ.

Nedan är ett exempel på en karta från ett tidigare Högskoleprov.

I detta fall uttrycks skalan med hjälp av stapeln i det nedre högra hörnet. Här är det väldigt hjälpsamt med en linjal då du kan använda den för att mäta ett avstånd på kartan för att sedan gå till stapeln och kontrollera hur långt avstånd det representerar i verkligheten.

Lär dig överslagsräkning

För att snabba upp dina beräkningar av olika summor, areor eller avstånd i figurerna är det viktigt att du lär dig överslagsräkning. Exempelvis är 31*29 ungefär lika med 30 * 30 och 2054/9899 är ungefär lika med 2000/10000. Om du kan göra den här typen av överslagsräkning snabbt, kan du direkt jämföra med svarsalternativen och välja det som ligger närmast.

Studera figurerna

Istället för att direkt titta på frågorna kan det vara en bra ide att spendera några sekunder på att studera figuren, informationen den representerar och hur informationen hänger ihop. Det är lätt att man börjar leta på fel ställe om man inte är helt säker på hur figuren är uppbyggd.

Svåra ämnen behöver inte betyda svår uppgift

Om du inte är insatt i typen av information som figuren representerar behöver du inte hänga upp dig på det. Ofta ger frågorna dig den information du behöver för att hitta rätt i figuren.